1900-talet Den siste Beck-Friis som ägde Bosjökloster var friherre Lave Beck-Friis, som avled 1904. Efter diskussioner inom ätten beslöt man att avyttra sig egendomen, som 1908 förvärvades av greve Philip Bonde och hans hustru grevinnan Anna Bonde. Deras son Carl-Philip Bonde övertog egendomen och med sin hustru Ellen öppnade de 1962 Bosjökloster för allmänheten. Deras yngste son Tord Bonde driver nu med sin familj Bosjökloster vidare. Under 1980-talet har omfattande restaureringar av samtliga stallbyggnader genomförts. Årligen besöks slottsansläggningen av tiotusentals människor från Sverige och utlandet.

Porträtt av Greve Philip Bonde Photo: G. Strandh

Bondeätten

I början av 1300-talet levde två bröder, Tord och Erengisle Bonde. De hörde båda till frälset, den ene var riddare och ägde gård i Östergötland, den andre var väpnare och bodde i Småland, där han hade en gård. De är de första medlemmar av Bondeätten som finns nämnda i ännu bevarade urkunder och vars efterkommande led finns belagda på samma sätt. En son till Erensgisle blev ägare till Bordsjö i Småland, en egendom som alltsedan dess gått i arv inom Bondeätten - nu i mer än 600 år.

Flera av brödernas ättlingar under medeltiden var bemärkta män, märkligast av dem alla var Karl Knutsson Bonde, Sveriges kung i tre repriser. Han tvingades två gånger att abdikera men lyckades alltså båda gånger att återta makten och hans tredje period som kung varade till has död 1470.

Riksrådet Carl Bonde upphöjdes till friherre i mitten på 1660-talet. En son till denne Carl Bonde var riksskattmästaren Gustaf Bonde, som genom sitt ämbete var medlem av förmyndarstyrelsen under Carl XI:s minderårighet. Hans omsorg om rikets finanser och hans önskan att fredliga lösningar skulle väljas i stället för krig, gav honom en tidvis stark position inom förmyndarstyrelsen. En son till riksskattmästaren blev greve vid slutet av 1600-talet.